Tillbaka till framtiden

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen. Och det beror helt enkelt på att jag fick ett litet uppdrag att berätta om Internet och dess möjligheter för nya chefer inom SLSO. Jag drogs fullständigt ner i gamla historier och bilder från förr. Effektiv tid har det väl tagit mig en arbetsdag att ta fram materialet även om det har tagit längre kalendertid. Jag undrar i mitt stilla sinne, för det första hur jag hade gjort, och framförallt hur lång tid det hade tagit, om jag hade gjort researchen utan Google och Wikipedia.Min berättelse börjar redan 1928 med den första TV-sändningen och går över det första mobiltelefonisystemet 1956, första bemannade månlandningen 1969, GPS 1994 osv. Och vad har det nu med Internet att göra som har sina rötter från ARPANET 1971? Min tes är nämligen att allt går ihop i Internet och dess tillämpningar: TV, mobiltelefoni, spelkonsoler, GPS och datorer.

Min och min förresten, idag är det en vedertagen sanning som jag själv hörde talas om i slutet på nittitalet när jag arbetade på Ericsson.

Sedan tio, femton år har idén att ha tillgång till information och att kunna kommunicera var som helst, när som helst, varit en vision. Idag är det i högsta grad möjligt. I de nya mobiltelefonerna, och där jag anser att iPhone är den som tänjer på gränserna mest av alla, går allt ihop i en liten pryl som dessutom är väldigt lätt att använda. Användarvänlighet är ett nyckelbegrepp för att användandet av Internet utvecklats exponentiellt.

Vi kan se det i den vanliga persondatorn också, det var först när det grafiska gränssnittet anlände1984, med den första Macintoshen, som datorn blev användbar för var och en. Ytterligare ett kliv i tillgänglighet togs i mitten av nittiotalet, med det som vi idag kallar Internet, vars kombination av enkel tillgång till massor av nyttigheter som bank, försäkring, prisjämförelser, skattedeklarationer, sökningar m.m. och förhållandevis enkla gränssnitt.

När Tomas Watson, IBM:s ordförande 1943, sade: ”Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer” gjorde han det utifrån vad han och andra visste då. Den första datorn, ENIAC (bilden), kom exempelvis inte förrän 1946. Att sia om framtiden är idag betydligt lättare eftersom vi har tillgång till betydligt mer information, få nyheter om utvecklingen undgår oss. Ändå är det svårt att blicka tio, femton år framåt. Jag tror att vi kommer att se tillämpningar av kombinationer av tekniker som vi inte har varit i närheten av och som vi kommer att ha stor nytta av eller helt enkelt bara tycker är kul.

Var kommer SLSO:s nya intranät in i hela den här utvecklingen? Det gäller att inte bygga in sig i en lösning som låser oss för mycket. Att göra nästa version av intranätet så flexibelt att det ganska enkelt går att lägga till kopplingar till andra system, nya tekniker och nya prylar. På pappret går det, frågan är om det går i praktiken. Om ett par månader har vi det första svaret.