Tillbaka till framtiden

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen. Och det beror helt enkelt på att jag fick ett litet uppdrag att berätta om Internet och dess möjligheter för nya chefer inom SLSO. Jag drogs fullständigt ner i gamla historier och bilder från förr. Effektiv tid har det väl tagit mig en arbetsdag att ta fram materialet även om det har tagit längre kalendertid. Jag undrar i mitt stilla sinne, för det första hur jag hade gjort, och framförallt hur lång tid det hade tagit, om jag hade gjort researchen utan Google och Wikipedia.Min berättelse börjar redan 1928 med den första TV-sändningen och går över det första mobiltelefonisystemet 1956, första bemannade månlandningen 1969, GPS 1994 osv. Och vad har det nu med Internet att göra som har sina rötter från ARPANET 1971? Min tes är nämligen att allt går ihop i Internet och dess tillämpningar: TV, mobiltelefoni, spelkonsoler, GPS och datorer.

Min och min förresten, idag är det en vedertagen sanning som jag själv hörde talas om i slutet på nittitalet när jag arbetade på Ericsson.

Sedan tio, femton år har idén att ha tillgång till information och att kunna kommunicera var som helst, när som helst, varit en vision. Idag är det i högsta grad möjligt. I de nya mobiltelefonerna, och där jag anser att iPhone är den som tänjer på gränserna mest av alla, går allt ihop i en liten pryl som dessutom är väldigt lätt att använda. Användarvänlighet är ett nyckelbegrepp för att användandet av Internet utvecklats exponentiellt.

Vi kan se det i den vanliga persondatorn också, det var först när det grafiska gränssnittet anlände1984, med den första Macintoshen, som datorn blev användbar för var och en. Ytterligare ett kliv i tillgänglighet togs i mitten av nittiotalet, med det som vi idag kallar Internet, vars kombination av enkel tillgång till massor av nyttigheter som bank, försäkring, prisjämförelser, skattedeklarationer, sökningar m.m. och förhållandevis enkla gränssnitt.

När Tomas Watson, IBM:s ordförande 1943, sade: ”Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer” gjorde han det utifrån vad han och andra visste då. Den första datorn, ENIAC (bilden), kom exempelvis inte förrän 1946. Att sia om framtiden är idag betydligt lättare eftersom vi har tillgång till betydligt mer information, få nyheter om utvecklingen undgår oss. Ändå är det svårt att blicka tio, femton år framåt. Jag tror att vi kommer att se tillämpningar av kombinationer av tekniker som vi inte har varit i närheten av och som vi kommer att ha stor nytta av eller helt enkelt bara tycker är kul.

Var kommer SLSO:s nya intranät in i hela den här utvecklingen? Det gäller att inte bygga in sig i en lösning som låser oss för mycket. Att göra nästa version av intranätet så flexibelt att det ganska enkelt går att lägga till kopplingar till andra system, nya tekniker och nya prylar. På pappret går det, frågan är om det går i praktiken. Om ett par månader har vi det första svaret.

Vården i sociala media

En intressant tanke är att göra ett intranät till en levande nätgemenskap. Några organisationer har redan gjort det fullt ut, Kungälvs kommun exempelvis. Några har börjat och gett medarbetarna möjligheten.

Men finns det konkreta exempel på hur sociala media används inom sjukvården idag? Ett exempel som jag hittade i Dagens Medicin handlar om kirurger på Henry Fords Hospital i Detroit skriver operationsloggar i det sociala mediet Twitter. De lägger också upp operationsbilder på YouTube. Senast kunde man följa en hjärnoperation (craniotomy) den 18 mars.

Ett annat exempel, också från Dagens Medicin, använder visserligen inte sociala media men handlar om ett internetbaserat program kan hjälpa människor med sömnproblem. Programmet har tagits fram av Apoteket AB och kallas Sömnhjälpen. Över 1500 människor har hittills använt programmet som bygger på kognitiv beteendeterapi.

Även Stockholms Läns Landsting har en enhet som heter Internetpsykiatri som också använder sig av kognitiv beteendeterapi via Internet. Behandlingen består av textmaterial och övningar att göra på egen hand hemma. Ungefär en gång i veckan har man uppföljande kontakt, via e-post, med erfarna behandlare.

Tipsa gärna om fler exempel på hur sjukvården använder framförallt sociala media.

Sökning i förändring

När jag skulle börja skriva den här artikeln om sökmetodik gjorde jag lite efterforskning på Internet för att ha som underlag. Jag höll då på att hamna i en oändlig sökkedja och komma in på mer och mer detaljer. Visserligen väldigt givande och roligt men någonstans måste man sätta stopp. Så här kommer en kort sammanfattning.

Förutsättningarna för sökning på nätet förändras mycket snabbt. Nya söktjänster tillkommer samtidigt som gamla etablerade tjänster förändras. Sökning på nätet kräver också alltmera förmåga att välja rätt sökresurs för en specifik fråga eller uppgift. Stor vikt läggs idag även vid en ur källkritisk synvinkel optimal användning av söktjänsterna.

Man pratar om informationskompetens som är en färdighet att kunna hitta och utnyttja den information man behöver. Något som jag verkligen blev varse när jag sökte efter information om sökning.

En utveckling av definitionen av informationskompetens säger att man ska kunna veta när man behöver information eller kunskap och kunna hitta, dvs identifiera ett eget informationsbehov och definiera en frågeställning, inventera de egna kunskaperna, samla in och sammanställa information, kritisk granska, bearbeta och utnyttja den på ett effektivt sätt samt kunna presentera på ett lämpligt sätt.

Gör man en sökning på ordet sökmetodik hamnar man på universitetens sidor där de ”gamla” metoderna beskrivs: boolesk sökning (OCH, ELLER osv), trunkering (land*) och frassökning (”den populäraste bilen”). Sökmetodik är att utvidga och begränsa sin sökning på olika sätt.

De nya sökmetoderna hjälper användaren i högre grad med bland annat etikettmoln, filtrering, kategorisering och viktning.

Ett taggmoln, etikettmoln eller sökmoln är en grafisk representation av hur ofta ett nyckelord förekommer på en webbplats. De populäraste nyckelorden är större, i en annan färg eller typsnitt än övriga. Taggmoln är behjälpliga i att sammanfatta innehållet i en webbplats.

Sökmolnet, se förra inlägget, tangerar en annan användbar funktion nämligen förslag. Börjar man skriva på ett ord hjälper sökmotorn till att snabbt fylla på med förslag på ord eller kombinationer. En utvecklad sådan funktion finns på prisjakt.nu som är enormt snabb och behjälplig.

När man har skrivit in ett ord och gjort sin sökning kan sökmotorn presentera informationen i olika kategorier, det kan vara filformat, nyheter, lediga jobb, organisation istället för att få alla resultat i en lång osorterad lista.

Andra sökfunktioner kan vara filtrering där sökmotorn ger förslag på närliggande ord som man kan gå vidare med. Viktning där viktigare information lyfts fram högre i sökresultatet. Man kan också lyfta fram senaste sökordet för att underlätta vid återkommande frågor.

I den nya Insidan kommer vi givetvis att titta på de nya sökmetoderna och välja en sökmotor som stödjer dem. Men för att sökmotorn ska fungera optimalt behöver informationen som publiceras etiketteras eller taggas på ett smart sätt. Alla användare av Insidan kan också hjälpa till att kategorisera och vikta information.

På Internet pratar man om sökoptimering för att webbplatser, produkter, ämnen ska komma så högt upp som möjligt i de stora sökmotorerna som Google och Yahoo. Samma gäller för intranätet även om man har ett annat syfte. Men det är ett annat ämne och minst lika stort som sökmetodik.

Källor:
Wikipedia
Högskolan i Kalmar
Bibliotekshögskolan i Borås
Idrottshögskolans bibliotek
IT-pedagogen i Umeå
Creuna

Världens snyggaste sökmoln

Intranätet som levande nätgemenskap

Efter två dagars ständigt upprepande av att communities och samverkan mellan användare på Internet är det svårt att inte påverkas. Det framtida Internet är helt styrt av användarna om man skulle drista sig att sammanfatta vad inte bara många föreläsare predikade. Även trenden inom internetvärlden i stort tyder på det.

Arrangören av de två dagarna heter EPiServer, en av de största leverantörerna av publiceringsplattformar i Sverige, och även leverantör till både SLL och SLSO. En publiceringsplattform stödjer en organisation med många redaktörer, i SLSO:s fall 350-400 ungefär, som har behörighet att lägga upp information på fördefinierade sidor. I en community, eller nätgemenskap som det kan kallas på svenska, är det användarna och medarbetarna som kan lägga upp information, diskussioner, bloggar, frågor, bilder, videos m.m. för att få respons från andra. De mest kända i Internet-världen är bland annat Facebook, LinkedIn, YouTube, Twitter, Blogger, Flickr och i Sverige bland annat Bilddagboken, Resdagboken.

Min fråga som jag ställt de senaste tio åren och som jag inte fick något svar på nu heller är: hur kan man skapa en levande nätgemenskap innanför brandväggen, det vill säga på ett intranät? En av föreläsarna hävdade att i framtiden är inte ett företag eller organisation uppdelat i en Internet-del och en intranät-del utan att allt har växt ihop i ett gemensamt ”eko-system”. Dit är det långt tror jag. En del nyare företag och organisationer med nya affärsidéer kommer vara föregångare men för de ”gamla” tar det betydligt längre tid.

För att göra det tydligare och inte blanda ihop begreppen skulle jag vilja göra en grov indelning av information på ett intranät i fyra delar:

1. Styrande information: auktoriserad, beslutad information (ev. också ISO-certifierad). Exempel: visioner, strategier, riktlinjer, policies, instruktioner. Lagras i dokumenthanteringssystem. DMS, Document Management System.

2. Redigerad information: godkänd, strukturerad information. Exempel: organisationsnyheter, meddelanden, notiser, information, fakta. Lagras i publiceringssystemet. CMS, Content Management System.

3. Ostrukturerad information: personliga arbetsrelaterade tankar, åsikter, frågor, idéer, dialoger. Exempel: frågor och svar, diskussionsforum, projektrum, bloggar, wikis. Lagras i system för nätgemenskaper. UGC, User Generated Content.

4. Data: godkänd data som lagras i databaser. Exempel: ekonomisystemet, personregister, register, bildbank. Lagras i databaser. ERP, Enterprise Resource Planning.

I ett väl fungerande intranät finns alla typer av information och data lagrade på olika ställen men åtkomligt från en strukturerad navigering eller från samma gemensamma sökmotor. Och genom att hela tiden ha möjlighet att dela information och kunskap med andra, oavsett var man befinner sig på intranätet, är förutsättningarna goda att göra hela intranätet till en stor nätgemenskap. Kan Projekt Insidan 3.0 bidra med att komma en bit på vägen för att nå dit, har vi kommit väldigt långt.

Veckans tema: EPiServer

SLSO:s intranät Insidan använder idag en väldigt egenutvecklad version av EPiServer av version 4. En del av projekt Insidan 3.0 handlar om att byta publiceringsverktyg till EPiServer CMS 5. CMS står för Content Management System. Hur det ska gå till och vem som ska sköta drift och förvaltning är ännu inte bestämt. Men imorgon tisdag startar två inspirerande EPiServer-dagar med genomgång av det allra senaste inom området. Två dagar fullspäckade med intressanta föreläsare både från EPiServer själva men också konsultbolag, kunder och enskilda specialister. Jag återkommer med en fyllig rapport om dagarna i slutet på veckan och lite funderingar kring vad SLSO kan ta med i projektet.

Idag ska vi träffa vår webbyrå Creuna för att gå igenom ett utkast till konceptöversikt. Mycket av det som de kommer att presentera är givetvis beroende på hur vi sätter upp vår CMS-miljö, det avgör väldigt mycket vad som är möjligt att göra, eller inte göra.

I förra veckan hade jag möjlighet att presentera projektet för alla verksamhetschefer inom psykiatrin. I morgon ska göra samma presentation på cirka 10 min för alla verksamhetschefer inom primärvården och på onsdag är det dags för geriatriken och ASIH. Måndag om en vecka är sista presentationen i den här vändan och då blir det SLSO:s ledningsgrupp. Därmed har alla verksamhetschefer inom SLSO fått en översikt över projektet. I maj räknar jag med att göra samma vända när vi har ett färdigt koncept att presentera.

Det är alltså mycket som händer denna vecka och jag återkommer på torsdag och fredag med en fyllig rapport.

Snabbare, bättre och enklare

Andra halvan av förra veckans webbredaktörsträff ägnades åt diskussioner i mindre grupper. Några frågeställningar var:

• Vad har ni för förväntningar på det nya intranätet?
• Förslag på förändringar i strukturen som ni saknar idag eller som ni tycker borde förbättras.
• Om ni fick välja fritt, vilka funktioner skulle ni vilja ha på det nya intranätet?

Precis som jag skrev om i det förra blogginlägget så vill redaktörerna ha snabbare, bättre och enklare bild- och dokumenthantering och sökfunktion. Förbättrad struktur och menysystem, där dels en fast struktur ska gå att välja, men också att användaren ska kunna välja struktur beroende på yrkesroll och behörighet. Men de vill också ha sådana funktioner som att välja olika textstorlek, färre och bättre val av sidmallar, bättre kalenderfunktion och chatforum. På frågan vad har ni för förväntningar på VS Kommunikation svarade gruppen information, tydlighet och struktur, support när det behövs och att vi ska vara lyhörda, praktiska och konkreta. Täta workshops och tid att lägga över informationen när det är dags att byta från gamla till nya Insidan. Sist men inte minst att vi ska hålla projektets tidplan. Önskemålen och förväntningarna sammanfaller i mångt och mycket med de som vi själva har som arbetar med projektet. Det är också en trovärdighetsfråga, gör vi en sådan här omfattande omgörning av Insidan är det viktigt att det inte drar ut på tiden och att det blir bra. Vi har varken tid eller råd att göra om igen om det, mot förmodan, inte blir bra. Så jag lovar, jag ska göra allt vad som står i min makt för att göra nya Insidan precis så bra som alla förväntar sig, och helst lite bättre.

Lyckad träff med webbredaktörena

I fredags träffade jag, Ulrika Edlund och Karin Karlsson från verksamhetsstöd Kommunikation 50 webbredaktörer från hela SLSO:s verksamhet. Det blev intressanta frågor och diskussioner när jag presenterade projektet som ska ge oss nya Insidan. Många av frågorna handlar om det som inte är så bra idag och som vi räknar med att rätta till i det nya intränätet: sökfunktionen, dokumenthantering, publiceringsverktyget bland annat. Men också hur den gamla informationen ska flyttas över i det nya systemet. Exakt hur vi kommer att lösa alla förväntningar och önskemål vet vi inte riktigt ännu eftersom det saknas några viktiga förutsättningar men det är viktigt att lösa det för att projektet ska bli trovärdigt.

Karin, som ska arbeta med utveckla nätverket av redaktörer, lockade fram mera diskussioner i mindre grupper. I morgon ska vi sammanställa dem och jag återkommer senare i veckan med vad som kom ut av samtalen.

Mötet i fredags fick oss också att redan nu börja fundera på hur utbildning och överföring av information ska gå till i pilotverksamheterna och så småningom i alla verksamheter. Tre tillfällen i maj är bokade för pilotverksamheterna och sedan fortsätter vi i september och fortsätter hela hösten. Nästa möte för webbredaktörerna är planerad till 8 maj.