tisdag 31 mars 2009

Tillbaka till framtiden

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen. Och det beror helt enkelt på att jag fick ett litet uppdrag att berätta om Internet och dess möjligheter för nya chefer inom SLSO. Jag drogs fullständigt ner i gamla historier och bilder från förr. Effektiv tid har det väl tagit mig en arbetsdag att ta fram materialet även om det har tagit längre kalendertid. Jag undrar i mitt stilla sinne, för det första hur jag hade gjort, och framförallt hur lång tid det hade tagit, om jag hade gjort researchen utan Google och Wikipedia.Min berättelse börjar redan 1928 med den första TV-sändningen och går över det första mobiltelefonisystemet 1956, första bemannade månlandningen 1969, GPS 1994 osv. Och vad har det nu med Internet att göra som har sina rötter från ARPANET 1971? Min tes är nämligen att allt går ihop i Internet och dess tillämpningar: TV, mobiltelefoni, spelkonsoler, GPS och datorer.

Min och min förresten, idag är det en vedertagen sanning som jag själv hörde talas om i slutet på nittitalet när jag arbetade på Ericsson.

Sedan tio, femton år har idén att ha tillgång till information och att kunna kommunicera var som helst, när som helst, varit en vision. Idag är det i högsta grad möjligt. I de nya mobiltelefonerna, och där jag anser att iPhone är den som tänjer på gränserna mest av alla, går allt ihop i en liten pryl som dessutom är väldigt lätt att använda. Användarvänlighet är ett nyckelbegrepp för att användandet av Internet utvecklats exponentiellt.

Vi kan se det i den vanliga persondatorn också, det var först när det grafiska gränssnittet anlände1984, med den första Macintoshen, som datorn blev användbar för var och en. Ytterligare ett kliv i tillgänglighet togs i mitten av nittiotalet, med det som vi idag kallar Internet, vars kombination av enkel tillgång till massor av nyttigheter som bank, försäkring, prisjämförelser, skattedeklarationer, sökningar m.m. och förhållandevis enkla gränssnitt.

När Tomas Watson, IBM:s ordförande 1943, sade: ”Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer” gjorde han det utifrån vad han och andra visste då. Den första datorn, ENIAC (bilden), kom exempelvis inte förrän 1946. Att sia om framtiden är idag betydligt lättare eftersom vi har tillgång till betydligt mer information, få nyheter om utvecklingen undgår oss. Ändå är det svårt att blicka tio, femton år framåt. Jag tror att vi kommer att se tillämpningar av kombinationer av tekniker som vi inte har varit i närheten av och som vi kommer att ha stor nytta av eller helt enkelt bara tycker är kul.

Var kommer SLSO:s nya intranät in i hela den här utvecklingen? Det gäller att inte bygga in sig i en lösning som låser oss för mycket. Att göra nästa version av intranätet så flexibelt att det ganska enkelt går att lägga till kopplingar till andra system, nya tekniker och nya prylar. På pappret går det, frågan är om det går i praktiken. Om ett par månader har vi det första svaret.

fredag 20 mars 2009

Vården i sociala media

En intressant tanke är att göra ett intranät till en levande nätgemenskap. Några organisationer har redan gjort det fullt ut, Kungälvs kommun exempelvis. Några har börjat och gett medarbetarna möjligheten.

Men finns det konkreta exempel på hur sociala media används inom sjukvården idag? Ett exempel som jag hittade i Dagens Medicin handlar om kirurger på Henry Fords Hospital i Detroit skriver operationsloggar i det sociala mediet Twitter. De lägger också upp operationsbilder YouTube. Senast kunde man följa en hjärnoperation (craniotomy) den 18 mars.

Ett annat exempel, också från Dagens Medicin, använder visserligen inte sociala media men handlar om ett internetbaserat program kan hjälpa människor med sömnproblem. Programmet har tagits fram av Apoteket AB och kallas Sömnhjälpen. Över 1500 människor har hittills använt programmet som bygger på kognitiv beteendeterapi.

Även Stockholms Läns Landsting har en enhet som heter Internetpsykiatri som också använder sig av kognitiv beteendeterapi via Internet. Behandlingen består av textmaterial och övningar att göra på egen hand hemma. Ungefär en gång i veckan har man uppföljande kontakt, via e-post, med erfarna behandlare.

Tipsa gärna om fler exempel på hur sjukvården använder framförallt sociala media.

torsdag 19 mars 2009

Sökning i förändring

När jag skulle börja skriva den här artikeln om sökmetodik gjorde jag lite efterforskning på Internet för att ha som underlag. Jag höll då på att hamna i en oändlig sökkedja och komma in på mer och mer detaljer. Visserligen väldigt givande och roligt men någonstans måste man sätta stopp. Så här kommer en kort sammanfattning.

Förutsättningarna för sökning på nätet förändras mycket snabbt. Nya söktjänster tillkommer samtidigt som gamla etablerade tjänster förändras. Sökning på nätet kräver också alltmera förmåga att välja rätt sökresurs för en specifik fråga eller uppgift. Stor vikt läggs idag även vid en ur källkritisk synvinkel optimal användning av söktjänsterna.

Man pratar om informationskompetens som är en färdighet att kunna hitta och utnyttja den information man behöver. Något som jag verkligen blev varse när jag sökte efter information om sökning.

En utveckling av definitionen av informationskompetens säger att man ska kunna veta när man behöver information eller kunskap och kunna hitta, dvs identifiera ett eget informationsbehov och definiera en frågeställning, inventera de egna kunskaperna, samla in och sammanställa information, kritisk granska, bearbeta och utnyttja den på ett effektivt sätt samt kunna presentera på ett lämpligt sätt.

Gör man en sökning på ordet sökmetodik hamnar man på universitetens sidor där de ”gamla” metoderna beskrivs: boolesk sökning (OCH, ELLER osv), trunkering (land*) och frassökning (”den populäraste bilen”). Sökmetodik är att utvidga och begränsa sin sökning på olika sätt.

De nya sökmetoderna hjälper användaren i högre grad med bland annat etikettmoln, filtrering, kategorisering och viktning.

Ett taggmoln, etikettmoln eller sökmoln är en grafisk representation av hur ofta ett nyckelord förekommer på en webbplats. De populäraste nyckelorden är större, i en annan färg eller typsnitt än övriga. Taggmoln är behjälpliga i att sammanfatta innehållet i en webbplats.

Sökmolnet, se förra inlägget, tangerar en annan användbar funktion nämligen förslag. Börjar man skriva på ett ord hjälper sökmotorn till att snabbt fylla på med förslag på ord eller kombinationer. En utvecklad sådan funktion finns på prisjakt.nu som är enormt snabb och behjälplig.

När man har skrivit in ett ord och gjort sin sökning kan sökmotorn presentera informationen i olika kategorier, det kan vara filformat, nyheter, lediga jobb, organisation istället för att få alla resultat i en lång osorterad lista.

Andra sökfunktioner kan vara filtrering där sökmotorn ger förslag på närliggande ord som man kan gå vidare med. Viktning där viktigare information lyfts fram högre i sökresultatet. Man kan också lyfta fram senaste sökordet för att underlätta vid återkommande frågor.

I den nya Insidan kommer vi givetvis att titta på de nya sökmetoderna och välja en sökmotor som stödjer dem. Men för att sökmotorn ska fungera optimalt behöver informationen som publiceras etiketteras eller taggas på ett smart sätt. Alla användare av Insidan kan också hjälpa till att kategorisera och vikta information.

På Internet pratar man om sökoptimering för att webbplatser, produkter, ämnen ska komma så högt upp som möjligt i de stora sökmotorerna som Google och Yahoo. Samma gäller för intranätet även om man har ett annat syfte. Men det är ett annat ämne och minst lika stort som sökmetodik.

Källor:
Wikipedia
Högskolan i Kalmar
Bibliotekshögskolan i Borås
Idrottshögskolans bibliotek
IT-pedagogen i Umeå
Creuna

onsdag 18 mars 2009